Naturorienterande ämnen och teknik för undervisning i åk 4–6
30 hp

Kurskod: GVN301

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2019-06-03. Giltig från och med 2020-01-20. Nedlagd 2024-11-04. Ersätts av: GVN302 - Naturorienterande ämnen och teknik för undervisning i åk 4–6.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Naturvetenskap i ett skolperspektiv (NAO)

Utbildningsområden: Naturvetenskapliga området 85%, Verksamhetsförlagd utbildning 15%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: 4,5 hp

Engelsk titel: Science Studies and Technology: Teaching in Grade 4-6

Diarienummer: U2019-242-935

Allmänna uppgifter

Kursen som är campusförlagd, läses som valbar kurs i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 4,5 hp. Kursen kan även ges som fristående kurs.

Fördjupningsnivå

G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav


 Grundläggande behörighet samt Naturkunskap A eller Naturkunskap 1b/1a1 + 1a2 och lärarutbildning med minst 30 hp godkända inom denna eller motsvarande

Syfte

Kursens syfte är att studenterna ska utveckla kunskaper i naturvetenskap och teknik samt i didaktik för att kunna genomföra och utvärdera undervisning i grundskolans årskurs 4-6 som utvecklar elevers kunskaper och stimulerar deras intresse för naturvetenskap och teknik.

Innehåll

I kursen behandlas grundläggande begrepp och sammanhang inom naturvetenskap och teknik utifrån fenomen i vardagslivet. Innehållet är kopplat till egen kunskapsutveckling och till vad det innebär att arbeta med, bedöma och utvärdera arbete med naturvetenskap och teknik i årskurserna 4-6. Såväl naturvetenskapen som teknikens karaktär, föränderlighet och gränser problematiseras. Kursens ämnesinnehåll speglar det centrala ämnesinnehållet i Lgr 11 och behandlas utifrån didaktiska, historiska och systemperspektiv.

Centrala moment inom biologi, fysik, kemi och teknik är:

  • ljus, ljud och astronomi
  • människans organsystem, dess placering, funktion och samverkan
  • materiens allmänna, elektriska och magnetiska egenskaper
  • krafters överföring och konstruktioner
  • biologiska och tekniska system samt deras relationer
  • energins former, flöden och hushållning
  • väder
  • vardagens kemi, kemiska reaktioner och omvandlingar
  • cellens struktur och funktion samt dess energiomsättning
  • kretslopp, naturstudier med ekologi, livsformer i naturen, samt ekosystemtjänster
  • sex- och samlevnad och hälsofrågor
  • digitala verktyg och medier

I anslutning till ovanstående behandlas elevers naturvetenskapliga begreppsbildning, vad som karaktäriserar naturvetenskaplig verksamhet, risker och säkerhetsfrågor. Innehållet kopplas till perspektiv på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling.

Utomhuspedagogisk kompetens och förmåga att insiktsfullt använda de estetiska ämnena som verktyg i undervisningen diskuteras och omsätts i praktisk verksamhet.

Före och under VFU:n ingår att, med ämnesdidaktisk forskning som utgångspunkt, planera, genomföra och utvärdera egen undervisning i naturvetenskap och teknik. De verksamhetsförlagda veckorna ska ge koppling mellan teori och praktik och därmed förstärka och belysa kursens innehåll.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna diskutera förklaringsmodeller och centrala samband avseende naturvetenskap, teknik, människa, samhälle och natur i aktuella och historiska sammanhang, samt för hållbar utveckling (1)
  • kunna diskutera ett systemperspektiv på i samhället aktuella och historiska tekniska samband, samt för hållbar utveckling (2)
  • som utgångspunkt för lärande kunna identifiera och problematisera naturvetenskap och teknik i vardag (3)
  • kunna diskutera betydelsen av praktiska moment, t.ex. demonstrationsexperiment, laborationer, exkursioner och studiebesök, för undervisning i naturvetenskap och teknik och kunna förhålla sig till frågor om risker och säkerhet vid praktiskt arbete med elever (4)
  • kunna reflektera kring och värdera sin egen, elevens, styrdokumentens och läromedias roll för lärande (5)
  • kunna analysera elevers lärande och föreställningar om begrepp och fenomen från kursinnehållet utifrån aktuell didaktisk forskning och lärandeteorier (6)
  • kunna tillämpa och diskutera formativ och summativ bedömning i naturvetenskap och teknik (7) 
  • kunna beskriva de arbetssätt som karaktäriserar naturvetenskaplig, teknisk och utomhuspedagogisk verksamhet och kunna använda sig av dessa vid planering av undervisning och för eget lärande (8) 
  • kunna självständigt planera, skapa, genomföra och utvärdera situationer som stimulerar och utvecklar elevers intresse och förundran för olika naturvetenskapliga fenomen i naturen och vardagen och kunna motivera detta utifrån aktuell forskning (9)
  • kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt med ett vetenskapligt förhållningssätt och på olika sätt använda digitala verktyg, estetiska uttrycksformer och perspektiv på lärande för hållbar utveckling inom kursens kunskapsområde (10).

Genomförande

I kursen används ett varierat arbetssätt, vilket innebär t.ex. lektioner, grupparbeten, gruppdiskussioner, undersökande och laborativa moment, exkursioner, seminarier, studiebesök, fältstudier, samverkan med externa aktörer och tre veckors handledning i yrkesrollen. Före och under VFU:n ingår att, med ämnesdidaktisk forskning som utgångspunkt, planera, genomföra och utvärdera egen undervisning i naturvetenskap och teknik.

Stor vikt läggs vid att lärande sker genom samtal och diskussioner i grupp samt användande av olika uttrycksformer och kreativt arbete. I kursen kan ingå moment med övernattning på annan ort och/eller moment kopplade till internationalisering.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delprov 1 (6 hp) Naturvetenskap och teknik I.
Individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1-5 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (8 hp) NT i praktiken och NT-didaktisk reflektion.
Examineras via bedömning av VFU (4,5 hp), loggbok, muntlig redovisning i grupp i kombination med användning av digitala verktyg samt individuell skriftlig rapport. Lärandemål 1 och 3-10 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (5 hp) Projektarbete.
Gruppuppgift med muntlig redovisning och individuell skrivuppgift. Lärandemål 1, 3-6 och 8-10 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (5 hp) Laborationer, exkursioner och studiebesök.
Muntliga och skriftliga gruppredovisningar och rapporter av genomförda moment. Examinationen förutsätter att studenten aktivt deltar i laborationer, exkursioner och studiebesök. Lärandemål 1-5 och 8-10 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 5 (6 hp) Naturvetenskap och teknik II.
Individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1-5 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 17 hp.

För delprov 2 äger studenten rätt att examineras vid högst 3 examinationstillfällen. Begränsningen införs på grund av att momentet kräver betydande extraresurser för att kunna genomföras.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Dekan kan, efter föredragning av programområdesansvarig, avbryta en students VFU med omedelbar verkan om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten för personer som studenten möter på sin VFU, eller dessa personers förtroende för högskolans eller VFU-platsens verksamhet uppenbart riskeras. När en VFU avbryts med stöd av denna föreskrift underkänns studenten på aktuellt delprov/kurs och ett verksamhetsförlagt utbildningstillfälle är därmed förbrukat.  Vid ett avbrytande ska en individuell plan upprättas gemensamt av programområdesansvarig och examinator i samråd med studenten och en av studentkåren utsedd representant. Planen beslutas av programområdesansvarig. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollerna av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske. 
Beslut om studentens fortsatta deltagande i VFU inom ramen för utbildningen, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av dekan efter föredragning av programområdesansvarig. En student äger rätt till maximalt två kunskapskontroller. Efter två genomförda och ej godkända kontroller har studenten ej rätt till fortsatt deltagande i VFU inom ramen för utbildningen. 
Om en student avbryter sin VFU på eget initiativ, och detta skett av annan orsak än laga förfall (t.ex. egen sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång, i samtliga fall med uppvisande av läkarintyg), leder avbrottet till att studenten underkänns på delprovet/kursen. Studenten erbjuds i sådant fall en ny VFUperiod såvida inte det maximala antalet examinationstillfällen redan uppnåtts.

Hantering av frånvaro under VFU-perioden - Lärarprogrammen
Att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär både att kvalificera sig genom att uppfylla ett antal specificerade lärnademål och genom att socialiseras in i miljö där det framtida yrket kommer att utföras. Godkänd VFU till den omfattning som föreskrivs i respektive examensordning utgör ett krav för att erhålla förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. VFU innebär heltidsstudier och genomförs i enlighet med högskolans VFU-periodschema. Studentens närvarotid dokumenteras i VFU-omdömet.

Vid frånvaro om högst 20 % kommer studenten och handledaren, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när och hur VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska göras innevarande termin och kan praktiseras med principen strödagar. Vid frånvaro om högst 30 % kommer studenten, handledaren och kursansvarig lärare, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska om möjligt göras under innevarande termin och sammanhängande.

Student som varit frånvarande mer än 30 % på grund av sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång och har ett läkarintyg erbjuds en ny VFU-period i enlighet med upprättad individuell studieplan. Student som varit frånvarande mer än 30 % av andra skäl än ovanstående får betyget underkänd på VFU-perioden. I VFU-omdömet finns en beskrivning av DOKUMENTATION VID UNDERKÄNNANDE som ska följas vilket innebär att OM-VFU görs enligt den individuella studieplan som upprättas. På http://www.csn.se/ kan studenten se när och om frånvaro ska anmälas till CSN.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2019-06-03. Giltig från och med 2020-01-20. Nedlagd 2024-11-04. Ersätts av: GVN302 - Naturorienterande ämnen och teknik för undervisning i åk 4–6.

Revideringar

2020-11-17
Revidering av litteratur.
Revidering giltig från och med 2021-01-18.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

 

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Andersson, Björn (2010), Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (296 s).

  • Areskoug, Mats, Ekborg, Margareta, Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2020), Naturvetenskapernas bärande idéer: för lärare F-6. 3 upplagan. Malmö: Gleerups (261 s).

  • Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Nilsson, Karin & Sallnäs Dora (2015), Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. (317 s).

  • Axell, Cecilia (2017), Upptäck tekniken i barnlitteraturen. Stockholm: Natur och Kultur (180 s).

  • Helldén, Gustav mfl. (2015), Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. 2 upplagan. Stockholm: Liber (261 s).

  • Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2020), Undervisa i teknik för lärare i grundskolan. 2 upplagan. Lund: Gleerups utbildning (168 s).

  • Jönsson, A, Ekborg, M, Lindahl, B & Löfgren, L (2013), Bedömning i NO-Grundskolans tidiga år. Gleerups (170 s).

  • Lättman-Masch, R. & Wejdmark, M (2007), Att lära in ute året runt. Nynäshamn: Naturskoleföreningen (313 s).

Aktuella vetenskapliga artiklar och webresurser kommer i Canvas, maximalt 200 sidor.

Kortadress: www.hkr.se/kgvn301